Kostnaderna för verkställandet av planer, både direkt i form av investeringar och indirekt i form av driftkostnad, måste beaktas för att planeringsbesluten ska vara ekonomiskt sunda.
 

Planeringen påverkar kommunens ekonomi. Ny infrastruktur kräver investeringar. Förvaltningen av den gamla infrastrukturen kostar också. Planeringsbeslut innebär tillskapandet av en permanent struktur som kommer att finnas kvar i decennier, förhoppningsvis i sekler. När sådana beslut tas måste man ta hänsyn till det långsiktiga underhållet av infrastrukturen.

De direkta investeringskostnaderna, som köp av marken, anläggning av kommunala funktioner (t.ex. längden av rörledningar för dricksvatten, fjärrvärmeledningar), kollektivtrafik osv., kan vara stora. Vid anläggning av ny infrastruktur har marktyp, förekomst av berg, typen av terräng stor betydelse. Driftkostnaderna för nätverk och tjänster tar dock den största delen av kostnaderna för verkställandet av planen. Om planeringsprocessen har missat någon relevant aspekt kan de indirekta kostnaderna bli stora. Hit hör exempelvis trafikolyckor, skador på odlingslandskapet eller det historiska landskapet, liksom även värdeminskning för marken.

Den största delen av investeringskostnaderna ligger på tjänster och nätverk (elektricitet, fjärrvärme, dricksvatten, avlopp, vägar, IT, osv.). De grundläggande samhällstjänsterna måste kunna garanteras i fråga om skolor och omsorg. Sådana tjänster som daghem, skolor, hemtjänst och sjukvård kanske inte krävs när planeringsprocessen inleds, men de kommer efterhand att svara för en stor del av kommunens kostnader för det nya området. Dessutom tillkommer en driftskostnad på lång sikt, även för nya strukturer med ganska stora initiala investeringskostnader. Om nya områden anläggs innanför befintlig infrastruktur, eller åtminstone med anslutning till befintlig infrastruktur som används rationellt, blir detta mindre kostsamt för kommunen på längre sikt.

Den mest grundläggande skillnaden mellan kompletterande planering och decentraliserad planering är hur kostnaderna faller ut i tiden. Vid kompletterande utveckling har kommunen stora investeringskostnader, men låga driftskostnader på lång sikt. Detta beror på att redan befintliga kommunala tjänster kan utnyttjas. Vid decentraliserad planering blir kostnaderna senarelagda: i början, när tjänsterna inte efterfrågas, finns inte tillräckligt många boende för att fylla minimikvoterna, för exempelvis en skola. I så fall får kommunen ordna skolskjutsar till befintliga skolor. När planerna börjar verkställas i det decentraliserade området kanske det redan är för sent – anläggningskostnaderna för infrastruktur blir extrema, och det kanske inte ens är möjligt att få till en fungerande fysisk struktur, eftersom området har utvecklats utan planering.

När man tittar på kostnader i samband med planering bör också  andra intressenter beaktas. Markägare, potentiella nya invånare, entreprenörer och staten har också ekonomiska intressen i planresultatet. Nya industriområden och affärscentra skapar nya arbetstillfällen och därmed inkomster för kommunen. Om planeringen är bristfällig kan de dock skapa en utsprid stadsmiljö, som på sikt blir kostsam för kommunen.

Se även de övriga kategorierna för begränsande och anpassande planeringsåtgärder i relation till klimatförändring:

» Lokalt klimat och framtida klimatscenarier
» Kompakta och varierande stadsmiljöer
» Uthålliga transportlösningar
» Energihushållning
» En trivsam och hälsosam miljö
» Medverkan av allmänhet och intressenter
» Strategisk planering