Syfte

BalticClimate implementerades under åren 2009-2011 med målet att skapa insikt om klimatförändringen som en utmaning såväl som en möjlighet i relation till allmän och hållbar utveckling av länderna kring Östersjön, i ekonomiskt, miljömässigt och socialt avseende. Projektet har gjort det möjligt för kommuner liksom andra lokala och regionala intressenter att hantera frågan om klimatförändring genom samarbete och samordning på ett integrerat och hållbart sätt. BalticClimate har alltså gett kommuner och regioner ökad konkurrensförmåga för framtiden, och bevarat och förstärkt den befintliga känslan av en gemensam identitet i Östersjöregionen.

Viktigaste resultat och erfarenheter

Huvudresultaten av projektet dokumenteras i detta BalticClimate Toolkit, medan andra sammanfattningar av resultat och erfarenheter återfinns på webbplatsen för projektet. BalticClimate var från början ett program inom Baltic Sea Region Programme 2007-2013, men har sedan fått status som ett flaggskeppsprojekt, för att genom forskning förutsäga regionala och lokala effekter av klimatförändringen, inom EU:s strategi för Östersjöregionen. Projektet har bidragit till denna strategi i fråga om aspekter som hur man kan begränsa och anpassa sig till klimatförändringen, och därigenom se till att Östersjöregionen förblir miljömässigt uthållig.

Figur 1. Uppläggningen av projektet BalticClimate  
(klicka för att förstora)

Arbetssätt

Projektet BalticClimate har tre huvudfaser, som omfattar: inventering, sårbarhetsanalys respektive kapitalisering (Figur 1).

De utmaningar och möjligheter som klimatförändringen skapar hänfördes till 7 målområden (Figur 2), och djupare analyser inriktades på utvalda implementeringsfall inom sektorerna transport, byggnader och jordbruk.

Strategier och åtgärder för att möjliggöra anpassning till klimatförändring och begränsning av dess effekter har tagits fram med beaktande av geografiska, socioekonomiska, demografiska, ekologiska och kulturella faktorer, och med målet att uppnå uthållig utveckling inom vart och ett av målområdena.

Utgående från de aktiviteter som genomförts lokalt och regionalt, under vetenskaplig styrning, generaliserades och integrerades detta arbetssätt till den här webbsajten BalticClimate Toolkit. BalticClimate Toolkit har sedan spritts på bred front för att uppmuntra dess användning (kostnadsfritt) inom alla länderna kring Östersjön och därigenom mångfaldiga projektresultaten på lokal och regional nivå.

Figur 2. Målområden, projektpartners och anknutna organisationer
(klicka för att förstora)

 

Partners

Projektet BalticClimate drivs av 23 partners, som utgörs av länderna Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Tyskland, plus 16 anknutna organisationer, bland annat från Ryssland. Det finns fem Work Packages, som handläggs över nationsgränserna av:

Academy for Spatial Research and Planning (ARL), Tyskland
Environmental Projects Ltd. (State Ltd “Vides Projekti”, Lettland
Centre for Climate Science and Policy Research (CSPR), Sverige
Regional Council of Central Finland, Finland
Stockholm Environment Institute Tallinn Centre (SEIT), Estland

Andra partners (P) och anknutna organisationer (AO):

Estland
P: Harju County Government, Rapla County Government, Harju Public Transport Centre, Saku Municipality, Kehtna Municipality, Kohila Municipality

Finland
P: Jyväskylä Regional Development Company Jykes Ltd, Centre for Economic Development, Transport and the Environment for Central Finland.
AO: City of Jyväskylä, City of Jämsä, Municipality of Laukaa, Municipality of Uurainen, City of Äänekoski, Municipality of Muurame

Tyskland
P: Regional Planning Association of Western Mecklenburg
AO: German Association of Towns and Municipalities, German Association of Cities, Office for the Schaalsee Biosphere Reserve

Lettland
P: Municipality of Ligatne, Municipality of Pārgauja
AO: Latvian Association of Local and Regional Governments

Litauen
P: Ministry of Agriculture of the Republic of Lithuania, Lithuanian Institute of Agrarian Economics
AO: Panevezys Region Municipality

Polen
P: West Pomeranian Business School

Ryssland
AO: Pskov Region Administration, Committee for the Local Self-Government Issues, Pskov State Polytechnic Institute, Administration of Bezhanitzky Rayon

Sverige
P: Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Söderhamns kommun, Gävle kommun
AO: Byggnads- och miljökontoret i Sandvikens kommun; Statens Geotekniska Institut