Här visas och besvaras de vanligaste frågorna om klimatförändring.


Vad menas med klimat, och vad är skillnaden mellan klimat och väder?

Klimatet är väderegenskaperna i genomsnitt över längre tid. Vädret är atmosfärens tillstånd på en given plats vid en given tidpunkt, i fråga om fuktighet, temperatur, vindhastighet, lufttryck osv. Klimatet beskriver genomsnittstillståndet för en region under några år, medan vädret beskriver lokala förhållanden under en kort tidsperiod. Huvudskillnaden mellan klimat och väder är tiden.

Gå tillbaka till frågorna
 

Vad menas med klimatförändring?

Klimatförändring är en förändring av genomsnittstillståndet över decennier eller längre. Själva termen omfattar både förändringar av klimatet beroende på naturliga processer på jorden och förändringar som orsakats av mänsklig verksamhet. Förenta Nationernas ramvkonvention om klimatförändring definierar klimatförändring som "en förändring av klimatet som direkt eller indirekt beror på mänsklig verksamhet som ändrar jordatmosfärens sammansättning, och som märks i tillägg till den naturliga variationen i klimatet, över motsvarande tidsperioder." 

Gå tillbaka till frågorna


Vilka kopplingar/samband finns mellan klimatförändring, klimatvariationer och global uppvärmning?

Klimatvariationer är de naturliga förändringar i olika väderparametrar som sker från dag till dag och från årstid till årstid. Sådana förändringar har alltid förekommit, och kommer att fortsätta att förekomma även när klimatet förändras mer än förut till följd av mänsklig verksamhet. Global uppvärmningsyftar på klimatförändring som orsakas av människan, i form av ökande medeltemperatur.

Gå tillbaka till frågorna
 

Hur vet vi att klimatet håller på att förändras, och vad vet vi om klimatet i framtiden?

För att veta hur klimatet förändras och hur det framtida klimatet skulle kunna bli används klimatmodeller för att ta fram klimatscenarier.

Gå tillbaka till frågorna
 

Vad menas med klimatmodeller?

Klimatmodller används för att förutsäga det framtida klimatet och ta fram klimatscenarier. Sådana modeller är tredimensionella avbildningar av atmosfären, landmassorna, oceanerna, sjöarna och isen.

För globala klimatmodeller delas atmosfären in i ett rutnät, horisontellt längs jordytan och vertikalt rakt upp i luften. För varje punkt i detta rutnät beräknas hur olika meteorologiska, hydrologiska och klimatologiska parametrar förändras över tid. För globala modeller brukar varje kvadrat i rutnätet ha en sida på 100-300 km, och för regionala modeller tittar man på mindre områden, exempelvis Europa, då rutorna är kvadrater med sidan 25-50 km. Ju mindre området är, desto mindre rutor kan användas, utan att alltför mycket datorkapacitet krävs. Därigenom uppnås större detaljrikedom. Det som sker utanför det analyserade området i en regional klimatmodell styrs av parametrarna i den globala klimatmodellen, vilket innebär att hänsyn tas också till förändringar utanför den regionala modellens gränser.

På lokal nivå skulle man i första hand utgå från regionalt nedskalad klimatinformation om sådan finns, eftersom den regionala modellen är mer detaljerad. Om det inte finns sådan information kan även information från globala klimatmodeller ge viss information om det framtida klimatet, även om uppgifterna är mindre exakta.

 

Figur 1. Typisk indelning av Europa i en regional (till höger) respektive global (till vänster) klimatmodell.

Gå tillbaka till frågorna
 

Vad menas med klimatscenarier?

Klimatscenarier ger information om hur klimatet skulle kunna utvecklas under en given tidsperiod framåt i tiden. De tas fram av statliga myndigheter som arbetar med väder- eller klimatfrågor, och/eller av forskningsinstitutioner, med hjälp av klimatmodeller. Beräkningarna bygger på antaganden om framtida förändringar i atmosfären. De utgår från sambanden mellan olika fysikaliska processer som uppträder i hela systemet atmosfär-landmassor-vatten, plus olika utsläppsscenarier, som är antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser. Resultaten från sådana globala modeller kan skalas ned till regionala modeller för att ge mer detaljerade beskrivningar.

De resultat som presenteras efter beräkningar med hjälp av klimatmodeller kallas klimatscenarier. Klimatscenarier är inte väderprognoser. Väderprognoser berättar om sannolika lokala tillstånd under en kort tid framöver. Klimatscenarier avspeglar vädrets genomsnittstillstånd, det vi kallar klimatet, men de beskriver inte det faktiska väderläget på någon specifik plats vid någon specifik tidpunkt.

När man jämför det framtida klimatet med dagens brukar man använda referensperioder, som kan vara exempelvis 20 eller 30 år. De framtida scenarierna jämförs ofta med genomsnittsvärdena för denna referensperiod. Ofta används perioden 1961-1991 som standardreferens.

Eftersom informationen i ett klimatscenario beräknas för ett rutnät (matrisdata) är det svårt att jämföra denna information med dagens klimatobservationer, som härrör från specifika platser (punktdata). Observationerna beskriver tillståndet i en given punkt, medan modellerna beskriver tillståndet jämnt fördelat över de olika rutorna i nätet. Låt oss ta nederbörden som exempel. Om det regnar mycket på ett litet område skulle detta registreras i en mätstation. Närliggande platser kanske bara har fått små regnmängder, eller ingen nederbörd alls, och mätstationerna där registrerar detta. Om samma totala mängd regn beräknas i rutnätsmodellen skulle detta regn vara fördelat på hela den aktuella rutan. Det skulle då verka som om det fallit ett jämnt fördelat regn över hela rutan, medan regnet i själva verket (enligt de gjorda observationerna) har fallit mycket ojämnt.

Gå tillbaka till frågorna
 

Vad menas med utsläppsscenarier?

Utsläppsscenarier är antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser, och de utnyttjas vid klimatmodellering. Dessa scenarier tas fram av Förenta Nationernas klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). Utsläppsscenarier bygger på antaganden om hur världen kommer att utvecklas i framtiden, med beaktande av t.ex. ekonomin, befolkningsökningen, globaliseringen och ny miljövänlig teknik. Mängden utsläppta växthusgaser över tid är beroende av den globala utvecklingen. I IPCC:s rapport om utsläppsscenarier presenteras flera olika alternativ (IPCC, 2000).

Utsläppen av de olika växthusgaserna kan förändras på olika sätt från scenario till scenario, och även inom samma scenario. Detta innebär att det scenario som förutser den största temperaturökningen för den närmaste 100-årsperioden inte nödvändigtvis är det scenario som visar den största ökningen för 20 år framåt.

 
Figur 2. Utsläpp av CO2 enligt olika scenarier (IPCC, 2001a

Gå tillbaka till frågorna
 

Hur tar man fram klimatscenarier för enstaka områden?

När man tar fram ett klimatscenario för ett visst område analyserar man resultaten för alla rutor som täcker någon del av det valda området. För varje ögonblick i tiden beräknas ett medelvärde för alla berörda rutor, så att man får fram en tidsserie för området. Ofta visas informationen i form av diagram för parametrar som temperatur, nederbörd, snötäcke, vindstyrka osv. De värden som används är löpande tioårsmedelvärden för hela tidsserien. Dessa medelvärden visar en tendens över tid. Tidsserier med finare indelning (t.ex. dagligen, månatligen eller till och med årligen) kan störas av strödata och vara svåra att tolka.

Maximivärdet och minimivärdet beräknas för en given plats under den aktuella tiden. Dessa värden kan användas för att visa spridningen och variationerna inom data. Vi vet medelvärdet, men vid en given tidpunkt kan vilket värde som helst föreligga, mellan minimum och maximum.

Gå tillbaka till frågorna
 

Det finns skeptiker, som inte håller med om klimatscenarierna. Hur kan man veta om klimatförändringen verkligen är ett problem?

Den vetenskapliga forskningen om klimatförändring utvecklar hela tiden bättre modeller för analyserna, och detta forskningsområde utvecklas självklart hela tiden. Utvecklingen drivs på av diskussioner som förs mellan olika forskare och olika specialiteter. När man tar del av kritik är det viktigt att komma ihåg att klimatforskning är ett mycket komplext område, och att de modeller som används inom olika specialiteter gäller olika parametrar och har olika undermodeller. Även om man accepterar att klimatet alltid har genomgått stora variationer, exempelvis istider, anser IPCC idag att observationer av klimatparametrar och växthusgaser visar på ett tydligt samband mellan mänsklig verksamhet och en ökande temperatur på jorden.

Gå tillbaka till frågorna
 

Var ligger "osäkerheterna" när det gäller klimatscenarier?

Klimatscenarier påverkas av vilka utsläppsscenarier och vilka global/regionala modeller som används för beräkningarna. Detta gäller särskilt de kvantitativa resultaten (t.ex. hur mycket nederbörd som kommer att falla, eller hur mycket temperaturen kommer att stiga). Det har exempelvis i jämförande studier framgått att den globala modellen ECHAM4 leder till större förändringar av temperatur och nederbörd vintertid i norra Europa än många andra modeller. Detta innebär att det finns en risk i att okritiskt acceptera ett eller två klimatscenarier, eftersom de bakomliggande modellerna ger olika resultat.

Dessutom vet man att klimatet har en naturlig variation. Man kan inte förvänta sig att klimatresultat från en modell ligger i fas med det verkliga klimatet. Resultaten är medelvärden över en given tidsperiod, och kanske inte säkert avspeglar den naturliga variationen i det verkliga klimatet. Man kan dock förvänta sig att en klimatmodell av hög klass kan ge goda medelvärden och typiska variationer, t.ex. rätt antal kalla och varma vintrar under en trettioårsperiod (dock inte nödvändigtvis de enskilda vintrarna). De kalla och varma vintrarna kan uppträda i en annan ordningsföljd i scenariet än i verkligheten.

Om man tittar på resultat från flera olika modeller får man en indikation på osäkerheter, och kan även bedöma vilka resultat som är robusta. Det kan förefalla förvirrande att resultaten ibland talar mot varandra, men detta ger samtidigt extra information. Om modellerna ger olika resultat är dessa resultat förknippade med större osäkerhet. Om modellerna istället ger likartade resultat har dessa resultat högre sannolikhet. Förutom att granska flera scenarier ett och ett kan man med statistiska metoder och riktade analyser slå samman scenarier och få ett resultat som är säkrare än något enskilt scenario.

Detta innebär att ju fler klimatscenarier man har tillgång till, desto större möjlighet får man att bedöma pålitligheten i resultaten. Tyvärr finns det inte alltid information från flera modeller att tillgå. Om man använder resultat från bara ett eller ett fåtal klimatscenarier bör man vara försiktigare när man tar ställning till resultaten.

Gå tillbaka till frågorna
 

Vilka är de viktigaste orsakerna och drivkrafterna till klimatförändringen?

Klimatet varierar enligt olika tidskalor, från timmar till millennier. Dessa cykler bestäms av olika faktorer. Astronomiska faktorer, som avståndet från solen till jorden, och jordbanans form kring solen, bestämmer de längsta variationerna, som istidscyklerna (1000-100 000 år). Klimatiska cykler med kortare tidskala (10-100 år) bestäms av bland annat havsströmmar och variationer i solinstrålningen. Idag är den viktigaste faktorn bakom klimatvariationer växthusgaserna.

Gå tillbaka till frågorna
 

Vad menas med växthusgaser, och vilken roll spelar de?

De vanligaste och mest effektiva växthusgaserna är vattenånga (H2O), koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O) och klorfluorkarboner (CFC). Det som dessa gaser har gemensamt är de bromsar utstrålningen av värme från jorden ut i rymden, och därmed bidrar till växthuseffekten. Enkelt uttryckt är växthuseffekten resultatet av att en del av värmeutstrålningen från jorden ut i rymden fångas upp av växthusgaserna i atmosfären, och strålar tillbaka från dessa till jorden, så att temperaturen stiger. Om jorden inte omgavs av en atmosfär skulle den vara mycket kallare. Om mängden växthusgaser i atmosfären ökar på grund av människans verksamhet absorberar atmosfären mer värme, så att temperaturen stiger ytterligare.

Gå tillbaka till frågorna
 

Hur kan vi veta om klimatförändringen orsakats av människan (en antropogen förändring) eller av naturliga processer? Och varför är detta kontroversiellt? 

Det är mycket osannolikt att temperaturstegringen under 1900-talet har enbart naturliga orsaker. Den snabba temperaturökningen under de senaste 100 åren stämmer helt med forskningens syn på hur klimatet skulle reagera på en snabb ökning av mängden växthusgaser, så som skett under denna tid. Dessutom är uppvärmningen inte förenlig med forskarnas bedömning av hur klimatet skulle ha förändrats till följd av naturliga externa faktorer, som variationer i solinstrålningen och vulkaners aktivitet.

Flera experiment har gjorts med olika klimatmodeller för att bedöma de sannolika orsakerna till klimatförändringen under 1900-talet. Dessa experiment visar att modellerna inte kan förklara den snabba temperaturhöjningen under de senaste decennierna enbart med hjälp av varierande solinstrålning och vulkanisk aktivitet. Påverkan från människan på klimatet är förmodligen en viktigare faktor än alla andra orsaker till ökad temperatur på jordytan
under de senaste 50 åren.

Gå tillbaka till frågorna
 

Vilka effekter kommer klimatförändringen att få?

Forskningen har visat att klimatförändringen påverkar både naturliga och mänskliga system, såväl regionalt som globalt (IPCC, 2007a). Kombinationen av klimatsystemet och växthusgasernas livslängd gör att vissa framtida klimatförändringar förefaller oundvikliga. Klimatförändringen och dess många effekter är därför ett viktigt forskningsområde när man vill hitta åtgärder för att begränsa effekterna och anpassa sig till dem.

Man har använt och utvecklat flera metoder för att få fram kunskap om effekterna av klimatförändring, åtgärder för anpassning, analys av sårbarhet osv., och därigenom få bättre underlag för beslut (IPCC, 2007a). Inom projektet BalticClimate har en genomgång av effekterna av klimatförändringen på Östersjöregionen påbörjats. Syftet med denna genomgång är att sammanställa den kunskap som finns i dag om olika scenarier för klimateffekter i Östersjöregionen. För närmare detaljer klicka här.


Gå tillbaka till frågorna
 

Hur kommer klimatförändringen att påverka mig och mitt samhälle/närområde?

Klimatscenarierna skiljer sig från område till område. Det kan dock hända att det finns lokala, regionala eller nationella klimatscenarier från riksorganisationer, exempelvis SMHI.

IPCC ger en allmän beskrivning av förväntade effekter på Europa och andra regioner i sin rapport: Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, Summary for Policymakers.

För Östersjöregionen finns framtida klimatscenarier både på transnationell/supraregional nivå och på regional/lokal nivå.

Även om det inte är möjligt att förutsäga effekterna på ett specifikt område med hjälp av ett sådant scenario, och när effekterna skulle uppträda, utan att göra mer detaljerade effektanalyser, så kan man ändå få en uppfattning om möjliga förändringar för sitt område. De effekter som skulle uppkomma lokalt vid klimatförändring beror dock på många faktorer, exempelvis hur ni påverkas av förändringar i miljön (känslighet) och vilken kapacitet ni har att anpassa er till sådana förändringar (anpassningsförmåga).

Gå tillbaka till frågorna
 

Vad menas med sårbarhet för klimatvariationer och klimatförändring?

Det finns tre primära angreppssätt eller mentala modeller i relation till sårbarheten för klimatförändring (Füssel and Klein 2006). 

Metoden med risk/fara

Metoden med risk/fara används ofta av samhällsplanerare, tekniker och räddningstjänst. Den bygger på synsättet att sårbarheten baseras på risken för en viss händelse. Risken definieras som produkten av sannolikheten och konsekvenserna (t.ex. Brooks 2003, Füssel and Klein 2006). Metoden har nära samband med känslighet, alltså hur betyande effekten av klimatförändringen blir på samhället och naturen.

Samhällsstrukturmetoden

Samhällsstrukturmetoden har sitt ursprung i ekonomisk och politisk geografi (Adger 1999). Man betraktar med detta synsätt sårbarheten som en egenskap hos ett hushåll eller ett närsamhälle, en egenskap som antas föreligga innan den verkliga analysen påbörjas. Egenskapen ifråga bestäms av socioekonomiska och politiska faktorer (Adger and Kelly 1999), vilket betonar de icke klimatrelaterade drivkrafterna bakom förändring av samhällsstrukturer. 

Det integrerade angreppssättet

Den tredje metoden ser sårbarheten som ett integrerat värde, och används ofta i studier av globala förändringar. IPCC definierade i sin tredje rapport integrerad sårbarhet som exponeras för klimatförändring,

i vilken grad ett system är känsligt för och oförmöget att hantera, negativa effekter av klimatförändringen”, och betraktar den som en funktion av "på vilket sätt, hur drastiskt och hur snabbt ett system exponerasoch hur känsligt systemet är och vilken anpassningsförmåga systemet har” (IPCC, 2001b).

Detta innebär att sårbarheten har en extern dimension, nämligen exponeringen för miljömässiga och ekonomiska förändringar, som bestäms utanför lokalsamhället, och en intern dimension, kännetecknad av lokalsamhällets känslighet och anpassningsförmåga i relation till dessa i huvudsak externa belastningar. Sårbarheten för klimateffekter begränsas inte bara av tillgången på anpassningsåtgärder, utan också, vilket är ännu viktigare, på förmågan hos samhälleliga enheter – hushåll, företag, offentliga organ – att verkställa dessa åtgärder. Det är denna eventuella svårighet att verkställa som måste fastställas, diskuteras och förhoppningsvis avhjälpas.

Enligt definitionen från IPCC är sårbarheten kopplad till tre inbördes beroende element: exponering, känslighet , och anpassningsförmåga. Exponering och känslighet är svåra att separera. Exponering motsvarar de risker lokalsamhället utsätts för, och hur mycket ett system belastas, medan känslighet handlar om hur mycket dessa belastningar faktiskt modifierar eller påverkar det system som studeras. Anpassningsförmåga avspeglar ett systems förmåga att anpassa sig till klimatförändring i syfte att begränsa skador, ta vara på möjligheter eller hantera följder (IPCC, 2001b). För en mer djupgående beskrivning av dessa tre element hänvisas hit.

Figur 3. Sårbarhet och dess komponenter (ändrad från Fig. 1 i Australian Greenhouse Office 2005). (klicka för att förstora)

Gå tillbaka till frågorna
 

Är all klimatförändring av ondo? Finns det möjlighet att dra nytta av den?

Det är inte alla följder av klimatförändring som är negativa – detta skiljer sig avsevärt från område till område. Inom Östersjöområdet ser många en generell temperaturhöjning, så som förutspås i många scenarier, som en relativ förmån för området, i relation till besöksnäringen.

Dessutom är det de som är bäst förberedda som bäst kan ta vara på potentiella möjligheter. Nycklarna till att kartlägga sin egen sårbarhet för klimatförändring och klimatvariationer ligger i att känna sina lokala omständigheter och de potentiella klimatiska belastningarna. Vidare måste en åtgärdsplan tas fram för att minska sårbarheten, och medvetenheten måste ökas om de möjligheter som kan dyka upp för att de ska kunna tas tillvara.

Gå tillbaka till frågorna
 

Var kan man hämta mer information om klimatförändringen?

European Commission Climate Campaign
Danmark - Climate Change Adaptation  
Estland - Miljödepartementet, Climate portal
Finland - Climateguide.fi
Lettland - Academy of Sciences - Climate change and its impact
Lettland - Center for Public Policy - Climate discussion page 
Lettland - National Research programme - Climate change impact on water environment
Litauen - Miljödepartementet, klimatförändring
Litauen - Hydrometerologitjänsten
Norge - Climate adaptation Norway  
Ryssland - ClimateChange.ru
Ryssland - Federala tjänsten för hydrometerologi och miljöövervakning
Sverige - Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Tyskland - Competence center on climate impacts and adaption KomPass
Tyskland- Federal Environment Agency's climate change info 
Tyskland - Federal Ministry for the Environment, Nature Conservation and Nuclear Safety - climate info

Gå tillbaka till frågorna