Klimatförändring innebär förändringar i den miljö där entreprenörer och företag verkar. Varje individ och entreprenör kommer att ställas inför effekterna av klimatförändringen. Även om dessa effekter ofta är förknippade med svårigheter, så kan en del av dem också vara utgångspunkt för nya möjligheter till näringsverksamhet.

De centrala resultaten av aktiviteter inom ramen för BalticClimate Toolkit omfattar nya, innovativa verksamhetsidéer, som berör både begränsnings- och anpassningsrelaterade aspekter. Fokus ligger på den lokala och regionala skalan, men naturligtvis kommer de övergripande globala klimatförändringarna, utöver effekten på det lokala vädret, att påverka närområdet.

BalticClimate Toolkit bidrar till att fastställa vilka utmaningar och möjligheter som näringslivet kommer att möta när åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringen ska genomföras. Enskilda företag kan sedan närmare granska klimatförändringens effekter på deras produkter eller tjänster. Klimat-SWOT (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) är ett analysverktyg för att bedöma effekterna av klimatförändringen. Analyserna kan integreras direkt i ett företags strategiska planering (se figuren ovan).

Klimatförändring ses ofta som nästa större externa kraft som påverkar verksamhetsmiljön för näringslivet. Den jämförs ibland med globalisering, eftersom det handlar om en långsam men stark och oundviklig förändring som påverkar priser och kostnader, likaväl som strukturen på efterfrågan och produktion. Förutom de vetenskapliga och etiska frågorna som väcks i samband med klimatförändring, finns också ekonomiska frågor av betydelse, med tanke på de enorma kostnader som kommer att drabba samhället och näringslivet. Klimatförändringen kommer att få olika effekter på olika regioner och ekonomiska sektorer: betydande vinnare kommer att träda fram, liksom stora förlorare. Det står klart att klimatförändringen kommer att ställa näringslivet inför såväl utmaningar som möjligheter. De som tidigt ser betydelsen av klimatförändringen och hur den kommer att påverka deras verksamhet, och som börjar utveckla lämpliga strategier för att begränsa effekterna och anpassa verksamheten, kan förväntas bli vinnarna i den nya näringslivsmiljö som uppstår.

Sambandet mellan näringsliv och klimatförändring är dubbelriktat. Näringsverksamhet påverkar klimatförändringen: den kan ha betydelse både för att påskynda och begränsa klimatförändringen. Men klimatförändringen kan också ha betydande effekter på näringsverksamhet via fysikalisk exponering för högre temperaturer och extrema vädersituationer. Läs mer om scenarier för klimatförändring och effekter på Östersjöregionen.

Indirekta effekter av klimatförändringen på näringslivet är en följd av nationella och internationella klimatpolitiska åtgärder, avsedda att leda till minskat utsläpp av växthusgaser, liksom högre kostnader för energiintensiva processer och sänkt efterfrågan på energiintensiva produkter. Samtidigt uppstår nya teknologiska och affärsmässiga möjligheter till följd av ökad efterfrågan på koldioxidneutrala och energisnåla produkter.

En integration av uthållighetsaspekter, exempelvis klimathänsyn, i näringsverksamheten och affärsstrategin kan innebära ett mervärde för företaget. Värdet av uthållighet kan ta sig olika uttryck:

  • Om fokus på uthållighetsarbetet ligger på att följa gällande bestämmelser, så uppstår mervärde främst genom att man får behålla sitt tillstånd att verka på marknaden (t.ex. genom att man uppfyller de klimatmål som anges i EU:s klimatpolicy).

  • Genom att beakta uthållighetsaspekten kan man upptäcka potentiella risker för verksamheten. Därigenom blir uthållighetsanalys ett värdefullt stöd vid riskhantering. Genom att man förebygger klimatrelaterade risker minskar kostnaderna för akuta åtgärder, produktansvarskostnaderna, samt försäkringspremierna (t.ex. investeringar i vallar och barriärer som skydd vid översvämningar till följd av temperaturhöjning och ökad nederbörd).

  • Om man inriktar sig på hög verkningsgrad i verksamheten kan man ofta både uppnå kostnadsminskning och bättre ekologisk profil. Man kan uppnå ekonomiska vinster genom ökad produktivitet, effektivare resursanvändning, minskad avfallsproduktion och uthålliga investeringar (bättre energihushållning, t.ex. genom energibesparingar).

  • Ett typiskt sätt att få ett mervärde från uthållighetsåtgärder är bättre konkurrenskraft tack vare bättre anseende. Genom att man skyddar bolagets namn och märken kan kundernas lojalitet stärkas (t.ex. via samarbete med ideella organisationer).

  • Förbättrad uthållighetsprofil hos produkterna över hela värdekedjan kan leda till större marknadsandel (t.ex. minskat koldioxidavtryck för produkter).

  • Övervakning och hantering av strategiska uthållighetsfrågor i samhället kan vara en drivkraft bakom innovationer, med åtföljande förskjutning eller växling av befintliga näringslivskoncept. En följd kan vara nya uthålliga marknader, baserade på nya produkter eller tjänster (t.ex. bilpooler).
  • Ett annat värde av uthållighetshänsyn kan vara ökad motivation hos personalen. Detta kan vara mycket viktigt i länder med en åldrande befolkning, som måste konkurrera om en kvalificerad och motiverad arbetsstyrka i den närliggande framtiden. En uthållig företagskultur kan göra företaget attraktivare på arbetsmarknaden.

I boxen till höger finns en presentationsmall för att introducera företagare i klimatförändringarna och BalticClimate Toolkit, och för att kunna identifiera deras roll i att hantera
klimatförändringar. Mallen kan laddas ner och modifieras efter
användarens behov.


Starta med utmaningar och möjligheter för näringslivet.