Effekter av klimatförändringen på skogsbruket i Östersjöregionen (ÖSR)

I ett globalt perspektiv beräknas klimatförändringen få begränsade effekter på skogsbrukets produktion på kort och lång sikt (IPCC, 2007a). Men skogsbruket kan påverkas av klimatförändringen på flera sätt. Flera olika effekter av klimatförändringen på skogsbruket berörs i detta Toolkit, nämligen ökad risk för skogsbränder i Europa (Camia et al., 2008; van der Linden and Mithchell, 2009), ökad primär nettoproduktion (Bergh et al., 2010) och ändrade skogsbestånd (EEA, 2008).

En sammanställning av effekterna på skogsbruket visas i Tabell 1. För närmare detaljer om de olika delavsnitten och specifika studier hänvisas till länkarna under tabellen. För tips om hur informationen i tabellen ska tolkas, se det svenska exemplet till höger (på engelska).

Tabell 1. Effekter av klimatförändringen på skogsbruket i Östersjöregionens länder – en sammanställning av allmänna prognoser i de återfunna effektscenarierna tolkades utifrån olika vetenskapliga studier.
(↑↑ Avsevärd ökning ; ↑ Svag ökning; ↓↓ Avsevärd minskning; ↓ Svag minskning; ○ Ingen eller obetydlig förändring; ~ Utfallet mycket osäkert; ~↑ Utfallet osäkert, tendens till ökning; ~↓ Utfallet osäkert, tendens till minskning; ─ Ingår inte i analysen)

Effekter av klimatförändringen på:

SWE

FIN

EST

LAT

LIT

RU

GER

Skogsbestånden ↑↑ ↑↑ ↑↑
Riskerna för skogsbrand ↑↑
Minusgrader efter lövsprickningen ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↓↓
Angrepp av granbarkborre ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑
Primär nettoproduktion av skog  ↑↑
Primär nettoproduktion ↑↑ ↑↑

Exempel på effektscenarier från olika vetenskapliga uppsatser/rapporter återfinns i följande avsnitt:

Skogsbestånden (Europa)
Riskerna för skogsbrand (Europa)
Riskerna för skogsbrand (Nordeuropa)
Skogsskador (frosttillfällen efter knoppsättning, angrepp av barkborre) (Europa)
Primär nettoproduktion av skog (Sverige)
Primär nettoproduktion (Europa)

 

Skogsbestånden (Europa)

I EEA report (2008) ingick en studie av Casalegno et al. (2007) som modellerade nuvarande och framtida dominerande skogskategorier, och beräknade förskjutningen av bestånden under perioden 2000-2100, enligt klimatscenariot NCAR-CCM3 A1B. En modell enligt Classification Tree Analysis användes för att beräkna den faktiska och den framtida utbredningen av de tio vanligaste europeiska skogskategorierna. Modellen Classification Tree Analyses kopplar samman faktiska skogskategorier med kartor som visar styrande miljöfaktorer. De faktiska skogsutbredningarna hämtades från databasen Forest Focus.

De förändringar som förutspås i fråga om skogskategorier från 2000 till 2100 för ÖSR är störst för Sverige, Finland och Tyskland (Figur 1). Sverige beräknas få en ökning av hemiboreal, nemoral barrskog med inblandning av lövskog, från södra delen av landet upp till de mellersta delarna. Finlands södra hälft beräknas gå från boreal skog till hemiboreal, nemoral barrskog med inblandning av lövskog. Skogsområdena i östra Tyskland beräknas vara borta 2100. Skogarna i Estland, Lettland och Litauen beräknas inte undergå någon nämnvärd förändring. En allmän prognos för skogsbestånden inom ÖSR illustreras i Tabell 2, utgående från resultaten i EEA (2008).

Figur 1. Skogsbestånden i Europa uppdelade på de 10 vanligaste kategorierna, år 2000 och 2100. (Karta 5.43 i EEA (2008)) (klicka för att förstora)

Tabell 2. Allmän prognos för förändringar av skogsbestånden.
(↑↑ Avsevärd ökning;  ○ Ingen eller obetydlig förändring; ─ Omfattas inte av analysen)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑↑ ↑↑ ↑↑

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Riskerna för skogsbrand (Europa)

I studien från Camia et al. (2008)  görs en prognos av kvartalsvisa skogsbrandsrisker 2071-2100 jämfört med 1961-1990, för Europa, vid utsläppsscenario A2. Här användes dagliga högupplösta data från modellen HIRHAM, hämtade från dataarkivet PRUDENCE (PRUDENCE, 2001-2004). De tre vintermånaderna ingick inte, eftersom brandrisken är försumbar denna tid på året.

Camia et al. (2008) angav att deras resultat bekräftar att den brandutsatta arealen växer och att brandsäsgongen förlängs i Europa. Samtidigt visar kartan av modellen för brandvädersindex (FWI) och säsongsgradering (SSR) inga signifikanta förändringar inom ÖSR (Figur 2). Resultaten för ÖSR visade inga förändringar i fråga om FWI och SSR under våren (mars, april, maj). För sommaren och hösten (juni, juli, aug resp. sep, okt, nov) noterades några små förändringar. För delar av Sverige och Tyskland ökade SSR-värdet från 0 till 0,5. FWI i Tyskland och de södra delarna av Finland och Sverige beräknas öka i framtiden; vissa regioner som idag ligger i intervallet 0-5 på FWI-skalan beräknas hamna i intervallet 5‑7,5 i framtiden. En allmän prognos för skogsbrandsrisken inom ÖSR illustreras i Tabell 3, utgående från resultaten i EEA (2008). 

Figur 2. Kvartalsvisa skogsbrandsrisker i Europa 1961-1990 och 2071-2100, samt skillnaderna mellan dessa perioder. (Karta 5.45 i EEA (2008)) (klicka för att förstora)

Tabell 3. Allmän prognos för risken för skogsbrand.
(↑↑ Avsevärd ökning; ↑ Svag ökning; ○ Ingen eller obetydlig förändring)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑↑

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Riskerna för skogsbrand (Nordeuropa)

En analys av risken för skogsbränder i samband med klimatförändringen har genomförts med hjälp av Finnish Forest Fire Index (FFI ) (van der Linden and Mitchell, 2009). FFI baseras på mängden vatten per volymsenhet i markytan. Index ligger mellan 1 och 6, där 5 och 6 motsvarar mycket hög brandrisk. Klimatscenarierna SRES A2 och B2 simulerades för det 21a århundradet, med SMHI-RCA för Finland, Sverige och Baltikum. Fokus låg på brandsäsongen: april-september. Sexton platser valdes ut för statistisk analys, för att man skulle se såväl regional som temporal variation i brandrisken. Antalet dagar med ett FFI-värde över 4 och 5 analyserades för de valda platserna, men även för hela regionen, med data från ett rutnät. Resultatet för A2-scenariot visade att antalet dagar med mycket hög brandrisk beräknas öka till nästan det dubbla under det 21a århundradet (Figur 3). Scenariot B2 ger en prognos med en något mindre ökning av antalet dagar med mycket hög brandrisk. De största ökningarna beräknas för de nordligaste platserna.


Figur 3. Antalet dagar med mycket hög risk för skogsbränder i Nordeuropa under det 21a århundradet. Resultaten för olika breddgrader motsvarar medelvärden från lokala data  (fig. 9.16 i van der Linden and Mitchell (2009))

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Skogsskador (Europa)

Granen är särskilt känslig för väderhändelser (van der Linden and Mitchell, 2009). Den ena är frostskador efter knoppningstiden och den andra är angrepp av granbarkborre efter stormskador. Dessa specifika väderrelaterade händelser skulle kunna uppträda oftare efter en klimatförändring. Ett varmare klimat leder till att vegetationsprocesserna börjar tidigare. Samtidigt gör den tidigare knoppningen att risken för frostskador ökar under långa nätter och kalla perioder. Stormskador ger tillräckliga mängder stammar för utveckling av granbarkborren, och följden kan bli utslagning av miljoner träd. Samtidigt ger högre temperaturer snabbare utveckling av nya skalbaggar. Högre temperaturer efter klimatförändringen kan därmed leda till fler svärmningsperioder under senare delen av sommaren, så att två generationer skalbaggar kan utvecklas per säsong, i södra Skandinavien. Skogsskador till följd av låga temperaturer respektive skadeinsekter har beräknats utgående från klimatscenariet SMHI-RCA3, baserade på sju globala klimatmodeller (van der Linden and Mitchell, 2009).

Beräkningarna för 2011-2040 indikerar en ökning av frostnätterna efter lövsprickningen i Sverige, Estland, Lettland och Litauen (Figur 4). För perioden 2070-2098 beräknas antalet sådana händelser öka ytterligare, och även södra Finland och Ryssland beräknas få flera fall av denna väderhändelse. Däremot beräknas antalet fall bli mindre i södra Sverige under perioden 2070-2098. För Tyskland beräknas antalet händelser minska 2011-2040, och denna minskning beräknas bli ännu tydligare 2070-2098. En allmän prognos för skogsskador inom ÖSR illustreras i Tabell 4 och Tabell 5, utgående från resultaten i van der Linden and Mitchell (2009).

 
Figur 4. Prognos för antalet frostperioder efter lövsprickning under perioderna 2011-2040 och 2070-2098, jämfört med 1961-1990. (Fig. 9.17 i van der Linden and Mitchell (2009))

Tabell 4. Allmän prognos för frostperioder efter lövsprickning.
(↑↑ Avsevärd ökning; ↑ Svag ökning; ↓↓ Avsevärd minskning,  ○ Ingen eller obetydlig förändring)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↓↓

Svärmningsfrekvensen för första generationens granbarkborre beräknas öka i många delar av ÖSR, med omkring 0-5 år för perioden 2011-2040, och med omkring 0-20 år för 2070-2098, i båda fallen i förhållande till 1961-1990 (Figur 5). Förändringen i fråga om frekvensen av en andra svärmning beräknas vara en ökning i Tyskland och Litauen, med omkring 5 år för 2011-2040. Under 2070-2098 beräknas ökningen av frekvensen av en andra svärmning bli omkring 5-17 år för Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Tyskland och sydligaste Sverige.

 
Figur 5. Prognos för antalet svärmningar av första och andra generationens granbarkborre under perioderna 2011-2040 och 2070-2098, jämfört med 1961-1990. (Fig. 9.18 i van der Linden and Mitchell (2009))

Tabell 5. Allmän prognos för angrepp av granbarkborre.
(↑↑ Avsevärd ökning)

   SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Primär nettoproduktion av skog (Sverige)

Bergh et al. (2010) beräknade effekten av klimatförändringen (ökning av temperatur och koldioxid) på den primära nettoproduktionen (NPP) av skog i Sverige För denna prognos användes en modell för processbaserad tillväxt, kallad BIOMASSA, omfattande fem olika trädslag. Produktionsförändringen för tre av dessa visar i figuren 6. Den regionala RCA3-modellen användes, och globala drivande faktorer enligt ECHAM4/OPYC3, för att generera dynamiska regionala klimatscenarier. Simuleringarna byggde på utsläppsscenarierna A2 och B2, men endast simuleringar baserade på A2 för 2071-2100 jämfört med 1961-1990 visas i Figur 6. Figuren visar att tall, gran och vårtbjörk till 2071-2100 ökar sin NPP jämfört med 1961-1990, med 15-45 %, beroende på region och art. Den högsta relativa ökningen, 42‑45%, förutspås för grand och vårtbjörk i nordöstra delen av Sverige. I södra delen av Sverige beräknas tall få den största ökningen, med omkring 30‑40 %. En allmän prognos för den primära nettoproduktionen inom ÖSR illustreras i Tabell 6, utgående från resultaten i Bergh et al. (2010).

 
Figur 6. Förändring av NPP (%) för tall, gran och vårtbjörk enligt scenariot A2, till perioden 2071-2100, jämfört med 1961-1990. (Fig. 2 i Bergh et al. (2010))

Tabell 6. Allmän prognos för primär nettoproduktion av skog.
(↑↑ Avsevärd ökning; ─ Ingick inte i analysen)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑↑

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Primär nettoproduktion (Europa)

I en studie av Fronzek and Carter (2007) beräknades den framtida primära nettoproduktionen (NPP) med hjälp av Miami-modellen, för att se effekten enligt sju klimatscenarier baserade på regionala cirkulationsmodeller (RCM) (HIRHAM, HadRM3H, CHRM, CLM, REMO, RCAO, och RACMO2) (Figur 7). För dessa RCM utgick man från simuleringen HadAM3H-A2.

Resultaten för ÖSR indikerar generellt ökad NPP för perioden 2071-2100, jämfört med utgångssituationen. Störst förväntad ökning av NPP inom ÖSR beräknas för norra Sverige och Finland: >40 %. Mellersta Sverige och Finland beräknas få en ökning av NPP med 20‑40 %. Södra Sverige och Finland, och i stort sett hela övriga ÖSR får enligt modellen en NPP-ökning på 0‑20 %. Dock gäller detta inte merparten av Tyskland, där NPP beräknas minska med 0‑20 %. En allmän prognos för den primära nettoproduktionen inom ÖSR illustreras i Tabell 7, utgående från resultaten i Fronzek and Carter (2007).

 

Figur 7. Baslinjevärden (1961-1990) enligt modellen, a), och förändringen av den primära nettoproduktionen från baslinjen till 2071-2100 för sju RCM-baserade klimatscenarier, b)
. (Fig. 5 i Fronzek and Carter (2007))

Tabell 7. Allmän prognos för primär nettoproduktion.
(↑↑ Avsevärd ökning; ↑ Svag ökning; ↓ Svag minskning)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑↑ ↑↑

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Effekterna på andra sektorer:

» Jordbruk
» Energi
» Byggnader och vatten
» Övergripande ekonomi
» Folkhälsa
» Naturmiljöer