Effekter av klimatförändringen på den övergripande ekonomin i Östersjöregionen (ÖSR)

Möjligheten att göra prognoser för industrier, bostadsområden och samhället i samband med klimatförändring begränsas av svårigheterna i att förutsäga exempelvis tendenser i socioekonomisk utveckling eller teknologiska och institutionella förändringar (IPCC, 2007a). Hittills har därför fokus inom forskningen legat på sårbarhet snarare än på försök att förutsäga effekterna av klimatförändringen (ibid). Vidare finns det relativt få studier om klimatförändringseffekter på ekonomin (Wei and Aaheim, 2010). Orsakerna skulle kunna sökas i osäkerhet i fråga om klimatförändringens effekter, men även i okunnighet, svårigheter att kvantifiera effekterna i ekonomiska termer samt tidsåtgången för utveckling av lämpliga verktyg (ibid). Ett antal studier gällande Bruttonationalinkomst (BNI), Bruttonationalprodukt (BNP), den globala ekonomin uppdelad på sektorer samt turism har dock hittats för denna sammanställning (van der Linden and Mitchell, 2009; Klimat och sårbarhetsutredningen, 2007; Wei and Aaheim, 2010; EEA, 2008).

En sammanställning av effekterna på den övergripande ekonomin visas i Tabell 1. För närmare detaljer om de olika delavsnitten och specifika studier hänvisas till länkarna under tabellen. För tips om hur informationen i tabellen ska tolkas, se det svenska exemplet till höger (på engelska).

Tabell 1. Effekter av klimatförändringen på den övergripande ekonomin i Östersjöregionens länder – en sammanställning av allmänna prognoser i de återfunna effektscenarierna tolkades utifrån olika vetenskapliga studier. 
(↑↑ Avsevärd ökning ; ↑ Svag ökning; ↓↓ Avsevärd minskning; ↓ Svag minskning; ○ Ingen eller obetydlig förändring; ~ Utfallet mycket osäkert; ~↑ Utfallet osäkert, tendens till ökning; ~↓ Utfallet osäkert, tendens till minskning; ─ Ingår inte i analysen)

Effekter av klimatförändringen på:

SWE

FIN

EST

LAT

LIT

RU

GER

Bruttonationalprodukten (BNP)
Turismen sommartid ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑

Exempel på effektscenarier från olika vetenskapliga uppsatser/rapporter återfinns i följande avsnitt:

Förändring av bruttonationalprodukten (BNP) (Sverige)
Beräknad påverkan på bruttonationalinkomsten (BNI) i världen
Världsekonomin sektor för sektor
Turism (Europa)

 

Förändring av bruttonationalprodukten (BNP) (Sverige)

Modellen EMEC (Environmental Medium Term Economic) är en allmän jämviktsmodell av den svenska ekonomin, som har använts för att simulera BNP-utvecklingen i Sverige (Östblom et al., 2007). Modellen tar hänsyn till samverkan mellan miljön och ekonomin, vilket gör det möjligt att analysera de ekonomiska effekterna av olika miljöpolitiska åtgärder. Ekonomiska scenarier, baserade på nedskalade SRES-scenarier och prognoser från Konjunkturinstitutet illustrerar BNP-utvecklingen i Sverige fram till 2025 (Figur 1).

Oavsett utsläppsscenario beräknas BNP fortsätta att öka fram till 2025. Inga större skillnader mellan de olika utsläppsscenarierna syns före 2025. Efter 2050 ser man istället ganska stora skillnader i BNP, beroende på valt utsläppsscenario (Klimat och sårbarhetsutredningen, 2007)). En allmän prognos för BNP-utvecklingen i Sverige illustreras i Tabell 2, utgående från resultaten i en rapport från Klimat och sårbarhetsutredningen (2007).

 


Figur 1. Prognostiserad BNP i Sverige fram till 2025, tillsammans med utsläppsscenarierna SRES
(fig. 4.56 i Klimat och sårbarhetsutredningen (2007), utgående från data från CIESIN (2002) och beräkningar i Östblom (2007))

Tabell 2. Allmän prognos för BNP i relation till klimatförändring.
(↑ Svag ökning; ─ Ingick inte i analysen)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Beräknad påverkan på bruttonationalinkomsten (BNI) i världen

En undersökning av socioekonomiska reaktioner på olika klimatpåfrestningar har gjorts i samband med projektet ENSEMBLES (2009). Där användes metoden med "indirekt eller högre ordningens kostnadsberäkning". I denna metod modelleras effekterna av klimatförändringen på de ekonomiska systemen och de socioekonomiska reaktionerna som då utlöses. Den illustrerar marknadsfunktioner i världsekonomin i form av utbyten av varor och tjänster, som reagerar på ändringar av relativa priser efter klimatiska belastningar, orsakade av en temperaturhöjning. För analysen tillämpades en rekursiv dynamisk jämviktsmodell, kallad ICES (Intertemporal Computable Equilibrium System).

Klimatbelastningarna beräknades utgående från en ökning av temperaturen med 1,2°C till 2050 från 2001 (i enlighet med SRES A2). Klimatbelastningarna erhölls med hjälp av "extrapolering och metaanalys av den befintliga litteraturen, med tillämpning av moduler i reducerad form för kopplingen mellan temperaturhöjningen och fysikaliska effekter" (van der Linden and Mitchell, 2009, p. 132). Resultatet gällde hela jorden, varvid områdena östra Europa (EEFSU) och västra Europa (EU) är intressanta i relation till ÖSR (Tabell 3).

Tabell 3. Effekter av klimatförändringen, beräkningar utgående från gränssnittsmoduler för miljöeffekter (tabell 10.1 i van der Linden and Mitchell (2009))

Klimatbelastningar efter en temperaturhöjning på 1,2°C (2050)
Procentuell förändring från 2001

Region Folkhälsa Jordbruk (avkastning) Högre havsnivå
   Arbets-prod. Offentligautg. Privatautg. Vete Ris Spannmåls-grödor Land
USA -0.002 -0.196 -0.022 1.650 1.277 -2.190 0.026
Västeuropa 0.082 -0.390 -0.015 0.951 1.858 -1.577 0.015
Östeuropa och fd Sovjet 0.104 -0.417 -0.009 5.027 2.784 -1.258 0.008
Japan 0.085 0.043 0.001 0.298 0.996 -2.297 0.073
Övriga länder i bilaga I 0.097 -0.264 -0.013 10.909 7.938 4.694 0.003
Energi -0.243 1.307 0.080 4.351 3.525 0.726 0.067
Kina och Indien 0.025 -0.078 -0.001 5.227 3.802 0.692 0.040
Övriga världen -0.190 1.019 0.094 -1.239 -1.451 -4.197 0.104

Klimatbelastningar efter en temperaturhöjning på 1,2°C (2050) (forts.)
Procentuell förändring från 2001

Region Turism Efterfrågan på energi
  MservBehov InkomstTransf.* Kol Naturgas Olje Elkraft
USA -0.82 -68,327.92 104.85 -34.39 -3.15 -2.52
Västeuropa 1.08 72,024.59 71.17 -17.78 -18.98 -9.08
Östeuropa och fd Sovjet -2.34 -11,578.35 98.26 -32.81 -3.03 -0.56
Japan 7.87 281,252.04 99.25 -31.95 -2.71 0.06
Övriga länder i bilaga I 0.95 11,314.12 14.43 -23.18 -9.68 -10.96
Energi -5.11 -142,800.34 1.28 0.00 -2.03 6.35
Kina och Indien -1.27 -6,394.80 64.55 -23.20 -2.06 5.98
Övriga världen -5.13 -135,489.36 50.13 0.00 -2.55 64.69

*uttryckt i 2001 MUSD


De ekonomiska effekterna av klimatpåfrestningarna i Tabell 3 visas i Figur 2. Östeuropa följer genomsnittet för världen i fråga om effekter på BNI, stabila fram till 2030-talet och sedan en svag nedgång, med omkring 0.2 % till 2050-talet. Klimatförändringen beräknas inte få någon märkbar effekt på BNI i Västeuropa förrän på 2050-talet.


Figur 2. Simulerad makroregional BNI-förändringen till följd av klimatförändringseffekter. USA - Förenta Staterna; EU - Västeuropa; EEFSU – Östeuropa och f.d. Sovjetunionen; JPN - Japan; RoA1 – Övriga länder i bilaga I; EEx – Energiexporterande länder; CHIND – Kina och Indien; RoW – Övriga världen  (Fig. 10.3 i van der Linden and Mitchell (2009)) (klicka på figuren för att förstora)

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Världsekonomin sektor för sektor

Wei and Aaheim (2010) studerade klimatförändringens effekter på den globala ekonomin. Syftet var att bedöma de ekonomiska effekterna av klimatscenariot E1 på den globala ekonomin. Klimatscenariot E1 innebär en temperaturhöjning på +2°C till 2100, och utvecklades för ENSEMBLES (2009). För den här studien användes den generella jämviktsmodellen GRACE. Klimatförändringens effekter på specifika aktiviteter, exempelvis avkastningen per areaenhet inom jordbruk och skogsbruk, produktiviteten inom havsfisket, eller behovet av energi för uppvärmning, modelleras i denna generella jämviktsmodell. GRACE omfattar åtta regioner och 11 sektorer. Europa är en av regionerna.

GRACE-modellen för effekter av klimatförändringen på ekonomin bygger på nio funktioner. De flesta integrerade modeller samlar istället alla effekter till ett mått, skadekostnadsfunktionen.
Kalibreringen av de nio effektfunktionerna baserades på tolkningar en en samling studier.
Medelvärdena för 10 GCM-modeller utgående från E1-scenariot, och inga klimateffekter skapade en modell för ett referensscenario. Därefter implementerades de nio effektfunktionerna i körningen, så att effektscenarier erhölls.

Wei and Aaheim (2010) betonade att resultatet i deras rapport visar hur ekonomin skulle påverkas om de direkta effekterna uttrycks med hjälp av deras nio effektfunktioner, snarare än som de verkliga effekterna av klimatförändringen.

Figur 3 visar prisförändringar mellan effektscenariot och referensscenariot, sektor för sektor för olika regioner under perioden 2010-2100 för hela Europa och Ryssland. Inget specifikt resultat kan härledas för ÖSR, eftersom man tillämpade makroregional modellering.

Figur 3. Förändring (%) av priser mellan referensscenariot och effektscenarier för 2010-2100.(Fig. 4 i Wei and Aaheim (2010)) (klicka på figuren för att förstora)

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Turism (Europa)

Effekterna av klimatförändringen på sommarturismen i Europa har undersökts i ett projekt som kallas PESETA (2007). Tourism Climate Index (TCI) användes för att beräkna klimatets lämplighet för sommarturism i Europa. TCI väger in temperatur, fuktighet, soltimmar, regn och vind. De klimatdata som används var månadsdata för 1961-1990 respektive 2071-2100, beräknade enligt två regionala klimatmodeller, HIRHAM utgående från HadAM3H A2 och RCAO utgående från ECHAM4 A2. Klimatscenarierna användes för att beräkna TCI-värdena, och TCI-värdena samlades till säsonger (PESETA, 2007).

De förväntade villkoren för sommarturism kartläggs i Figur 4. De flesta av regionerna inom ÖSR har enligt denna studie mycket goda villkor för sommarturism idag. Dessa villkor inom ÖSR ska enligt prognosen bli ännu bättre i framtiden. Prognoserna för framtiden indikerar att det kommer att finnas fler regioner med utmärkta villkor, och många nordliga regioner med villkor som idag klassas som godtagbara eller bra kommer få mycket bra villkor. En allmän prognos för sommarturismen inom ÖSR illustreras i Tabell 4, utgående från resultaten i EEA (2008).

 

Figur 4. Uppskattade villkor för sommarturism i Europa 1961-1990 och 2071-2100 (karta 7.6 i EEA (2008)) (klicka för att förstora)

Tabell 4. Allmän prognos för sommarturismvillkor.
(↑↑ Avsevärd ökning; ↑ Svag ökning; ↓ Svag minskning)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Effekterna på andra sektorer:

» Jordbruk
» Energi
» Byggnader och vatten
» Skogsbruk
» Folkhälsa
» Naturmiljöer