Effekter av klimatförändringen på naturmiljöerna inom Östersjöregionen (ÖSR)

Historiskt sett har naturmiljöernas ekosystem visat förmåga att anpassa sig till klimatförändringar, men naturen har aldrig tidigare varit utsatt för ett sådant tryck från människan som nu (IPCC, 2007a). Under det 21a århundradet kan det hända att ekosystemens förmåga till anpassning överskrids, med åtföljande störningar i samband med klimatförändring och andra globala pådrivande faktorer (ibid).

Vissa viktiga effekter av klimatförändringen på naturmiljöerna framhävs nedan. Ett exempel är att den biologiska mångfalden i Europa kan komma att förändras genom att vissa arter försvinner, samtidigt som andra dyker upp (EEA, 2008). Den primära nettoproduktionen och mängden organiskt kol i jordarna i ÖSR förväntas bli påverkade av klimatförändringen. Allmänt väntas den primära nettoproduktionen komma att öka inom regionen (Fronzek and Carter, 2007) men mängden organiskt bundet kol i odlad jord och betesmark förväntas undergå mer komplicerade variationer (Smith et al., 2005). I det här avsnittet beskrivs också direkta effekter av klimatförändringen på jordvandring och åtföljande framtida risker i Sverige (Fallsvik et al., 2007).

En sammanställning av effekterna på den övergripande ekonomin visas i Tabell 1. För närmare detaljer om de olika delavsnitten och specifika studier hänvisas till länkarna under tabellen. För tips om hur informationen i tabellen ska tolkas, se det svenska exemplet till höger (på engelska).

Tabell 1. Effekter av klimatförändringen på naturmiljöerna i Östersjöregionens länder – en sammanställning av allmänna prognoser i de återfunna effektscenarierna tolkades utifrån olika vetenskapliga studier.
(↑↑ Avsevärd ökning ; ↑ Svag ökning; ↓↓ Avsevärd minskning; ↓ Svag minskning; ○ Ingen eller obetydlig förändring; ~ Utfallet mycket osäkert; ~↑ Utfallet osäkert, tendens till ökning; ~↓ Utfallet osäkert, tendens till minskning; ─ Ingår inte i analysen)

Effekter av klimatförändringen på: SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Uppträdandet av nya arter ↑↑ ↑↑ ↑↑
Bortfall av arter ↑↑
Erosion ↑ och ↓
Ravinbildning ↑ och ↓
Ras
Slamflöden ↑ och ↓
Organiskt bundet kol i odlad jord I norr ↓↓, i söder ↑ I norr ↓↓, i söder ↑ ↑↑
Organiskt bundet kol i betesmark ↑↑ I väster ↑↑, i öster ↓ ↑↑

Exempel på effektscenarier från olika vetenskapliga uppsatser/rapporter återfinns i följande avsnitt:

Artrikedomen bland växterna (nya arter och arter som försvinner) (Europa)
Utbredning av kräldjur och groddjur (Europa)
Marker och jordar (erosionskänslighet, ravinbildning, risk för jordskred och ras) (Sverige)
Organiskt bundet kol (Europa utom Östersjöländerna)

 

Artrikedomen bland växterna (Europa)

En prognos av förändringen i fråga om antalet växtarter ges i EEA (2008)-rapporten, utgåeende från en studie gjord av Bakkenes et al. (2006). Bakkenes et al. (2006) avände indikatorer som motsvarar naturkapitalindex vid sin analys av den biologiska mångfalden. Indikatorer av naturligt kapitalindex avspeglar tendenser i fråga om utbredningen av arter. Vid analysen tillämpades Model to Assess the Global Environment (IMAGE). IMAGE kombinerades med modellen EUROMOVE, som är en ekologisk modell för vegetation i Europa. Effekterna beräknades utgående från klimatscenariot HadCM2 A2.

Den biologiska mångfalden förutspås komma att ändras i två riktningar vid klimatförändringen: växtarter försvinner och växtarter dyker upp. För alla länder inom ÖSR utom Tyskland förväntas antalet växtarter som försvinner vara litet, i jämförelse med resten av Europa (Figur 1). För vissa regioner inom ÖSR beräknas inga arter försvinna, medan prognosen för andra regioner är att 1‑50 arter kommer att försvinna. I Tyskland beräknas ännu fler arter försvinna. Prognoserna säger från 1 till över 200 växtarter, beroende på vilken plats som studeras.

Antalet växtarter som kommer att dyka upp är stort i Sverige och Finland, jämfört med många andra regioner i Europa. Antalet nya arter ligger enligt prognoserna mellan 1 och 200, beroende på plats. För de andra ÖSR-länderna visar simuleringarna på mellan 1 och 150 nya arter, beroende på plats. I fråga om nya arter som förväntas dyka upp inom ÖSR varierar prognoserna starkt. Vanligast är ett antal på 1‑25 nya arter. En allmän prognos för vattenkraftsproduktionen inom ÖSR illustreras i Tabell 2 och Tabell 3, utgående från resultaten i EEA (2008).



Figur 1. Prognos för förändringen av antalet växtarter till 2050, jämfört med referensåret 2000, baserat på klimatscenariot HadCM2 A2. (Karta 5.30 i EEA (2008) baserad på Bakkenes et al. (2006)) (klicka för att förstora)

Tabell 2. Allmän prognos för nya växtarter inom ÖSR.
(↑↑ Avsevärd ökning; ↑ Svag ökning; ─ Omfattas inte av analysen.)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑↑ ↑↑ ↑↑


Tabell 3. Allmän prognos för arter som försvinner från ÖSR. 
(↑↑ Avsevärd ökning; ↑ Svag ökning; ─ Omfattas inte av analysen.)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑↑

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Utbredning av kräldjur och groddjur (Europa)

I rapporten EEA (2008) presenteras modelleringsresultat för klimatförändringens effekt på kräl- och groddjur i Europa, utgående från Araújo et al. (2006). Den framtida utbredningen av olika arter modellerades av  Araújo et al. (2006) med hjälp av fyra methoder: generaliserad linjär modell (GLM), generaliserad additiv modell (GAM), klassificeringsträdsanalys (CTA) samt artificiella neurala nät (ANN) med feed-forward. Prognoserna i Figur 2 bygger på klimatscenariot HadCM3 SRES A2.

I Figur 2 presenteras dagens artantal och andelen stabila arter år 2050. Allmänt för ÖSR beräknas andelen stabila arter år 2050 vara 80‑100 %. I vissa nordliga delar av Sverige och Finland beräknas dock andelen stabila arter vara 60‑80 %.



Figur 2. Prognos för effekterna av klimatförändringen på utbredningen av kräldjur och groddjur år 2050 jämfört med idag. (Karta 5.31 i EEA (2008), källa: Bakkenes, 2007, baserad på Araújo et al. (2006)) (klicka för att förstora)

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Marker och jordar (Sverige)

Fallsvik et al. (2007) har studerat prognoser för förekomst av erosion, ravinbildning, ras och slamflöden i Sverige under perioden 2071-2100 jämfört med referensperioden 1961-1990 (RCA0/RCA3 utgående från ECHAM4 A2). För beräkningar av flöden användes HBV-modellen. Analysen gjordes bara för områden som är utsatta för erosion, ravinbildning, ras och slamflöden. En allmän prognos för förekomsten av erosion, ravinbildning, ras och slamflöden i Sverige illustreras i Tabell 4, Tabell 5, Tabell 6 och Tabell 7, utgående från resultaten i Fallsvik et al. (2007).

Risken för erosion kommer att ändras i många av de analyserade områdena. För kustområdena i sydväst och nordost beräknas erosionsrisken komma att öka. I vissa delar av östra Sverige beräknas erosionsrisken komma att minska.

Tabell 4. Allmän prognos för erosionsrisken.
(↑ Svag ökning, ↓ Svag minskning;  ─ Ingick inte i analysen)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑ och ↓


I fråga om ravinbildning noterades samma tendens som för erosion, nämligen att kusten i sydväst och nordost beräknas få ökad risk för ravinbildning.

Tabell 5. Allmän prognos för ravinbildning.
(↑ Svag ökning, ↓ Svag minskning;  ─ Ingick inte i analysen)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑ och ↓


Risken för ras beräknas öka inom nästan alla de studerade områdena, med undantag för några få delar av östra Sverige, där risken förväntas minska eller förbli oförändrad.

Tabell 6. Allmän prognos för rasrisk.
(↑ Svag ökning; ─ Ingick inte i analysen)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring


Risken för slamflöden beräknas komma att öka i nordvästra halvan av Sverige. Över hälften av det studerade området beräknas få ökad risk för slamflöden.

 Tabell 7. Allmän prognos för risken för slamflöden.
(↑ Svag ökning, ↓ Svag minskning;  ─ Ingick inte i analysen)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑ och ↓

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Organiskt bundet kol (Europa utom Östersjöländerna)

Smith et al. (2005) analyserade framtida förändringar ifråga om bundet kol (SOC) i odlad jord och betesmark, utgående från klimatscenariot HadCM3 A2. En specialanpassad SOC-modell i kombination med moderna databaser över förändringar av jordar, klimat, markanvändning och teknologi tillämpades för att bedöma den framtida mängden organiskt bundet kol i odlad mark och betesmark. Modellen av kol i jorden från Rothamsted användes för beräkning av förändringen i organiskt bundet kol, i ett europeiskt rutnät, utgående från klimatförändringsdata enligt fyra globala generella cirkulationsmodeller, med fyra utsläppsscenarier enligt SRES. För beräkning av primär nettoproduktion (NPP) användes modellen Lund-Potsdam-Jena. Förändringen av markanvändningen tolkades utifrån scenariet SRES A2.

Sverige, Finland och Tyskland ingick i denna studie, tillsammans med andra länder från centrala och södra Europa. Resultatet visade att svensk och finsk odlad mark får varierande ändringar av mängden organiskt kol i jorden (Figur 3). De nordliga delar förväntas få den största minskningen, i vissa fall så mycket som 10‑15 ton kol mindre per hektar. I de södra delarna av Sverige och Finland beräknas istället mängden organiskt kol i marken att öka med omkring 10 ton per hektar. Odlad mark i Tyskland beräknas få en ökning av mängden organiskt kol i nästan alla regioner, med undantag för en liten del i öster, där kolmängden förväntas minska. Förändringen i Tyskland varierar med platsen och ligger mellan ‑2 ton och >20 ton per ha. En allmän prognos för uppkomsten av översvämningar och torka inom ÖSR illustreras i Tabell 8 och Tabell 9, utgående från resultaten i Smith et al. (2005).

 

Figur 3. Skillnad i genomsnittlig mängd bundet organiskt kol i jorden 2080 jämfört med 1990 för odlad jord, effekter av klimatförändring, NPP-förändring och teknologisk utveckling (fig. 7c i Smith et al. (2005))

Tabell 8. Allmän prognos för organiskt bundet kol i odlad mark.
(↑↑ Avsevärd ökning; ↑ Svag ökning; ↓↓Avsevärd minskning;  ─ Omfattas inte av analysen)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring I norr ↓↓, i söder ↑ I norr ↓↓, i söder ↑ ↑↑


Den beräknade förändringen av mängden organiskt bundet kol i jorden på betesmark indikerar att alla studerade områden i Sverige, Finland och Tyskland får en ökning i framtiden, med undantag för östra Finland (Figur 4).

 

Figur 4. Skillnad i genomsnittlig mängd bundet organiskt kol i jorden 2080 jämfört med 1990 för betesmark, effekter av klimatförändring, NPP-förändring och teknologisk utveckling. (Fig. 7d i Smith et al. (2005))

Tabell 9. Allmän prognos för organiskt bundet kol i betesmark.
(↑↑ Avsevärd ökning; ↓ Svag minskning;  ─ Omfattas inte av analysen)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑↑ I väster ↑↑, i öster ↓ ↑↑

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Effekterna på andra sektorer:

» Jordbruk
» Energi
» Byggnader och vatten
» Övergripande ekonomi
» Skogsbruk
» Folkhälsa