Politiker
Samhällsplanerare
Företagare

Jordbruk

Effekter av klimatförändringen på jordbruket i Östersjöregionen (ÖSR)

Effekterna av klimatförändringen på skörden av spannmål och grovfoder är ett område som studerats mycket inom jordbruksforskningen. I en tempererad region som ÖSR skulle en temperaturökning på 1-3 °C, tillsammans med ändrad nederbörd och högre koldioxidhalt i atmosfären, få en svagt positiv nettoeffekt på skördarna (IPCC, 2007a). I det här avsnittet visas resultaten från modellbaserade analyser av sannolika effekter av klimatförändringen på skördarna (Olesen et al., 2007; EEA, 2008), men även på förändringar i fråga om kväveläckage (Olesen et al., 2007) och odlingszoner för olika grödor (Fronzek and Carter, 2007; Olesen et al., 2007).

En sammanställning av effekterna på jordbruket visas i Tabell 1. För närmare detaljer om de olika delavsnitten och specifika studier hänvisas till länkarna under tabellen. För tips om hur informationen i tabellen ska tolkas, se det svenska exemplet till höger (på engelska).

Tabell 1. Effekter av klimatförändringen på jordbruket i Östersjöregionens länder – en sammanställning av allmänna prognoser i de återfunna effektscenarierna tolkades utifrån olika vetenskapliga studier.
(↑↑ Avsevärd ökning; ↑ Svag ökning; ↓↓ Avsevärd minskning; ↓ Svag minskning; ○ Ingen eller obetydlig förändring; ~ Utfallet mycket osäkert; ~↑ Utfallet osäkert, tendens till ökning; ~↓ Utfallet osäkert, tendens till minskning; ─ Ingår inte i analysen)

Effekter av klimatförändringen på:

SWE

FIN

EST

LAT

LIT

RU

GER

Lämplighet för sojaodling ~↑ ~↑ ~↑ ~↑ ~↑ ~↑
Lämplighet för majsodling ~↑ ~↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑
Skörd av höstvete ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑
Kväveläckage från höstvete ~↓ ~ ~↓ ~↓ ~↓ ~↓ ~↑
Avkastning ↑↑ ↑↑ ~↑ ↑↑

Exempel på effektscenarier från olika vetenskapliga uppsatser/rapporter återfinns i följande avsnitt:

Lämplighet för sojaodling (Europa)
Lämplighet för majsodling (Europa)
Avkastning av höstvete och kväveläckage från höstvetefält (Europa)
Skördar (Europa)



Lämplighet för sojaodling (Europa)

Fronzek and Carter (2007) studerade lämplighet för sojaodling hos olika zoner i Europa utgående från flera klimatscenarier, baserade på olika modeller och utsläppsscenarier. Resultaten för Europa visar på en förskjutning av lämpliga zoner för sojaodling under framtida klimatscenarier för 2071-2100 (Figur 1). De beräknade framtida lämpliga sojazonerna inom ÖSR beror på valet av modell och utsläppsscenario. Resultatet av utsläppsscenario A2 som baseras på den regionala cirkulationsmodellen (RCM) indikerade en utökning av de lämpliga zonerna i centrala Europa, bland annat stora delar av Tyskland. Osäkerhetsintervallet (den maximalt möjliga utökningen) omfattar dock även södra Sverige och Finland, Estland, Litauen, Lettland, delar av Ryssland samt Tyskland. Osäkerhetsintervallet blir ännu större om den generella cirkulationsmodellen (GCM) får ligga till grund för klimatscenariot. Allmänna utsikter för sojalämpligheten inom ÖSR utgående från resultaten i Fronzek and Carter (2007) illustreras i Tabell 2.

Figur 1. Prognostiserad framtida (2071-2100) lämplighet för odling av sojabönor (var. Kingsoy) i förhållande till referensperioden 1961-1990 (baserat på uppmätta temperaturer). Gröna områden visar lämpliga arealer under referensperioden; röda visar utökade arealer för alla scenarier och blå visar osäkerhetsmarginalen, mellan minsta och största utökning i scenariot i respektive grupp. Grå områden är sådana som är olämpliga för alla scenarier. (Fig. 2 i Fronzek et al. (2007)) (klicka för att förstora)

Tabell 2. Allmänna prognoser för lämplighet för odling av soja
(↑ Svag ökning; ~↑ Osäkert utfall, tendens till ökning)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ~↑ ~↑ ~↑ ~↑ ~↑ ~↑

Tillbaka till underavsnitt

 

Lämplighet för majsodling (Europa)

Lämpligheten för majsodling analyserades av Olesen et al. (2007) med hjälp av enkla index från klimatscenarier. För beräkningen av termisk lämplighet för framgångsrik odling användes effektiv summatemperatur¹. Bedömningen av lämplighet baseras på klimatmodellsdata (2071-2100 jämfört med 1961-1990) från 7 RCM-scenarier, enligt HadAM3H, för utsläppsscenariot A2, och 24 klimatscenarier baserade på olika GCM, för vart och ett av utsläppsscenarierna A1F1, A2, B1 och B2.

Enligt de RCM-baserade A2-beräkningarna kommer lämpliga områden i södra Finland och Sverige, liksom i Estland, Lettland, Litauen, den baltiska delen av Ryssland samt de delar av Tyskland som inte ingick från början att omfattas av den utökade zonen. Beräkningarna gav större osäkerhet för de GCM-baserade scenarierna A1F1, A2, B1 och B2, än för det RCM-baserade scenariet SRES A2 (Figur 2). En allmän prognos för framtida lämplighet för odling av majs inom ÖSR ges i Tabell 3, utgående från resultaten i Olesen et al. (2007).

Figur 2. Lämplighet enligt modell för odling av kärnmajs i dagens (1961-1990) och framtidens (2071-2100) klimat, för a) 7 stycken RCM-scenarier baserade på HadAM3H för utsläppsscenariet A2 och b) 24 stycken scenarier från 6 GCM för utsläppsscenarierna A1FI, A2, B1 och B2. Grå områden är sådana som är olämpliga för alla scenarier. (Fig. 4 i Olesen et al. (2007)) (klicka för att förstora)

Tabell 3. Allmän prognos för lämplighet för majsodling.
(↑↑ Avsevärd ökning; ↑ Svag ökning; ~↑ Utfallet osäkert, tendens till ökning)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ~↑ ~↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑

Tillbaka till underavsnitt

 

Avkastning av höstvete och kväveläckage från höstvetefält (Europa)

Modellen Daisy är en dynamisk modell av jord-växter-atmosfär. Modellen användes i Olesen et al. (2007) för att beräkna avkastningen av höstvete utan bevattning, halmen undantagen, efter en klimatförändring. För varje kombination av klimat och jordar inom det studerade området beräknades den optimala kvävegivan, utgående från simulerat N-svar. Därefter upprättades en multipel linjär regressionsmodell för kväveläckaget vid odling av höstvete, samt avkastningen vid optimal kvävegiva för olika jordar och klimat. Effektmodellen baserades på nio regionala klimatmodeller, med randvillkor enligt HadAM3H A2, för en baslinje (1961-1990) och för framtiden (2071-2100).

Resultaten för 2071-2100 (Figur 3) indikerar att ÖSR får ökade skördar av höstvete, men i studien ingår endast de södra delarna av Sverige och Finland, eftersom de norra delarna bedöms olämpliga för höstvete. Framtida värden på kväveläckaget är mer osäkra. Prognoserna indikerar ökat läckage inom ÖSR, men resultaten är osäkra för kustområdena. En allmän prognos för den framtida avkastningen av höstvete och kväveläckaget inom ÖSR illustreras i Tabell 4 och Tabell 5, utgående från resultaten i Olesen et al. (2007).

 

 


Figur 3. Beräknad avkastning av höstvete (a, b) och nitratläckage vid optimal giva av N-gödning för odling av höstvete (c, d); för referensperioden 1961-1990 (a och c) respektive förändringar i 9 stycken RCM med randvillkor enligt HadAM3H A2 (b och d).
 Grå områden är sådana som bedöms olämpliga för höstvete. (Fig. 5 i Olesen et al. (2007)) (klicka för att förstora)

Tabell 4. Allmän prognos för avkastningen av höstvete.
(↑↑ Avsevärd ökning)

   SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑ ↑↑


Tabell 5. Allmän prognos för kväveläckaget från höstvete.
(~ Utfallet mycket osäkert; ~↑ Utfallet osäkert, tendens till ökning; ~↓ Utfallet osäkert, tendens till minskning)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ~↓ ~ ~↓ ~↓ ~↓ ~↓ ~↑

Tillbaka till underavsnitt

 

Skördar (Europa)

Prognoser för skördarna i Europa i framtiden har utarbetats i ett projekt som kallats PESETA (PESETA, 2007). I denna studie användes Decisions Support System for Agrotechnology Transfer (DSSAT) som underlag för kvantifiering av de fysikaliska effekterna av klimatförändringen, baserat på två klimatscenarier: HadCM3/HIRHAM respektive ECHAM4/RCA3, båda utgående från det höga utsläppsscenariet A2. DSSAT använder mekanistiska skördemodeller, som simulerar fenologisk utveckling under påverkan av miljö- och odlingsfaktorer: jordart, klimat, gröda, sådd, kvävegödsling, bevattning (PESETA, 2007).

Prognosen för ändrade skördar inom ÖSR varierar något beroende på valt klimatscenario (Figur 4). I allmänhet indikerar prognoserna ökade skördar inom ÖSR på 2080-talet, jämfört med 1961-1990. Estland, Lettland och Litauen beräknas få skördeökningar på 0-30 %, beroende på region och klimatmodell. Ett undantag är södra Litauen, där skördarna beräknas minska med 0—5 %, enligt klimatscenariot ECHAM4/RCA3 A2. Enligt dessa simuleringar kommer Tyskland att få de största skördeminskningarna inom hela ÖSR, med minskningar i intervallet 5-30 %. En allmän prognos för ÖSR illustreras i Tabell 6, utgående från resultaten i PESETA i EEA (2008).


Figur 4. Prognos för avkastningsförändringar på 2080-talet, jämfört med referensperioden 1961‑1990, enligt två olika modeller (karta 7.4 i EEA (2008)) (klicka för att förstora)

Tabell 6. Allmän prognos för avkastningen.
(↑↑ Avsevärd ökning; ↑ Svag ökning; ↓ Svag minskning; ~↑ Utfallet osäkert, tendens till ökning)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring ↑↑ ↑↑ ~↑ ↑↑

Tillbaka till underavsnitt

 

Effekterna på andra sektorer:

» Energi
» Byggnader och vatten
» Övergripande ekonomi
» Skogsbruk
» Folkhälsa
» Naturmiljöer


¹ Effektiv temperatursumma – graddagar med dygnsmedeltemperatur över 10°C, ackumulerat för alla årets dagar (Olesen et al., 2007).

Jordbruk