Effekter av klimatförändringen på folkhälsan i Östersjöregionen (ÖSR)

Globalt bidrar klimatförändringen till ökad sjuklighet och förtida död, både direkt och indirekt. De direkta effekterna beräknas följa exempelvis på extrema väderhändelser som blir både intensivera och förekommer oftare, och de indirekta sammanhänger med exempelvis ändrad tillgång på vatten, luft samt födoämnens kvalitet och kvantitet (IPCC, 2007a). För närvarande är effekterna av klimatförändringen på folkhälsan små, men de förväntas öka efterhand i alla länder och regioner (ibid). De negativa hälsoeffekterna av klimatförändringen beräknas bli störst i utvecklingsländer med låga inkomstnivåer (ibid). Även om de flesta studier har rört dessa länder har några gjorts som omfattar klimatförändringseffekter på folkhälsan i europeiska regioner. Dessa studier gäller förändringar av luftens kvalitet (Giorgi and Meleux, 2007), direkta effekter av högre temperaturer på dödligheten (Klimat och sårbarhetsutredningen, 2007) och effekter på arbetsproduktiviteten (Kjellstrom et al., 2009).

En sammanställning av effekterna på skogsbruket visas i Tabell 1. För närmare detaljer om de olika delavsnitten och specifika studier hänvisas till länkarna under tabellen. För tips om hur informationen i tabellen ska tolkas, se det svenska exemplet till höger (på engelska).

Tabell 1. Effekter av klimatförändringen på folkhälsan i Östersjöregionens länder – en sammanställning av allmänna prognoser i de återfunna effektscenarierna t olkades utifrån olika vetenskapliga studier. 
(↑↑ Avsevärd ökning ; ↑ Svag ökning; ↓↓ Avsevärd minskning; ↓ Svag minskning; ○ Ingen eller obetydlig förändring; ~  Utfallet mycket osäkert; ~↑ Utfallet osäkert, tendens till ökning; ~↓ Utfallet osäkert, tendens till minskning; ─ Ingår inte i analysen)

Effekter av klimatförändringen på:

SWE

FIN

EST

LAT

LIT

RU

GER

Förekomsten av kväveoxider i atmosfären nära marken
Förekomsten av ozon i lägre luftlager I norr ↑, i söder ↑↑  

Exempel på effektscenarier från olika vetenskapliga uppsatser/rapporter återfinns i följande avsnitt:

Atmosfärens kvalitet (halten av kväveoxider och ozon i ytskiktet) (Europa utom Skandinavien)
Dödlighet (Sverige)
Arbetsproduktivitet (globalt)

 

Atmosfärens kvalitet (Europa utom Skandinavien)

Kemiska och meteorologiska faktorer, som vind, temperatur, nederbörd och solinstrålning påverkar föroreningars livscykler. Därigenom får klimatförändringen effekt på luftens kvalitet. Förändringar av luftens kvalitet till följd av klimatförändringen undersöktes av Giorgi and Meleux (2007). Här användes den regionala klimatmodellen RegCM för att simulera dagens (1961-1990) situation respektive framtidens (2071-2100) klimatscenarier SRES A2 och B2. CHIMERE är den modell för kemi och transport (CTM) som används för prognoser gällande förekomsten av kväveoxider (NOx) nära marken (Figur 1) (Figur 2).

Halterna av kväveoxider i atmosfären nära marken i Tyskland, Sydsverige, västra Lettland och västra Litauen beräknas inte komma att ändras särskilt mycket. Tyskland tillhör de länder som har högst beräknad ökning, med ca 1-2 ppb, i vissa områden. De övriga delarna av fastlandet inom ÖSR beräknas i framtiden ha samma koncentration som förut, eller få en ökning på 0‑1 ppb. En allmän prognos för förekomsten av kväveoxider nära marken inom ÖSR illustreras i Tabell 2, utgående från resultaten i Giorgi and Meleux (2007).

 


Figur 1. Nya värden av NOx nära markytan (ppb), som genomsnittlig koncentration över dygnet enligt A2, för perioden 2071-2100 i förhållande till simuleringar för referensperioden (1961-1990).
(Den här figuren och artikeln publicerades i C.R. Geoscience, 339, Giorgi, F., Meleux, F., Modelling the regional effects of climate change on air quality, 721-733, Elsevier (2007).

Tabell 2. Allmän prognos för kväveoxider i atmosfären nära marken.
(↑ Svag ökning; ○ Ingen eller obetydlig förändring; ─ Omfattas inte av analysen)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring


Ozon i lägre luftlager beräknas enligt simuleringarna öka i hela Tyskland, med den största ökningen i söder, särskilt i sydväst (5‑9 ppb) och en lägre ökning i norra Tyskland (2-4 ppb). För ozonhalten nära marken i södra Sverige, östra Lettland och östra Litauen beräknas inte några större ändringar; en ökning med upp till 1 ppb. En allmän prognos för förekomsten av ozon nära marken inom ÖSR illustreras i Tabell 3, utgående från resultaten i Giorgi and Meleux (2007).

 

Figur 2. Nya värden av ozon nära markytan (ppb), som genomsnittlig koncentration över dygnet enligt A2, för perioden 2071-2100 i förhållande till simuleringar för referensperioden (1961-1990). (Den här figuren och artikeln publicerades i C.R. Geoscience, 339, Giorgi, F., Meleux, F., Modelling the regional effects of climate change on air quality, 721-733, Elsevier (2007).

Tabell 3. Allmän prognos för ozon i atmosfären nära marken.
(↑↑ Avsevärd ökning; ↑ Svag ökning; ○ Ingen eller obetydlig förändring; ─ Omfattas inte av analysen)

  SWE FIN EST LAT LIT RU GER
Förändring I norr ↑, i söder ↑↑  

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Dödlighet (Sverige)

Klimat och sårbarhetsutredningen (2007) presenterade resultat i fråga om klimatförändringens effekt på dödligheten. Denna studie tog bara hänsyn till klimatförändringen i form av förhöjda temperaturer. Beräkningarna byggde på sambandet mellan temperatur och dödlighet i Stockholmsregionen enligt Rocklöv and Forsberg (2007) . Sambandet mellan temperatur och dödlighet återfinns i Tabell 4 med en koppling till klimatscenarierna SRES A2 och B2. Dödligheten i Stockholmsregionen på grund av förhöjda temperaturer beräknas vara 3,8‑5,3 % högre år 2100 än den var under perioden 1998-2003.

Tabell 4. Ökad mortalitet i Stockholmsregionen till följd av högre sommartemperaturer. Resultat fram till 2100 (baserat på utsläppsscenarierna SRES A2 och B2), jämfört med 1998-2003. (Rekonstruerat från tabell 4.35 i Klimat och sårbarhetsutredningen (2007))

Temperatur­höjning

Ökad dödlighet

Ökad dödlighet

Scenario A2

Scenario B2

Grader celsius Antal %    
1 29 1,3 2025-2040 2025-2040
2 60 2,4 2060-2070 2080-2090
3 94 3,8 2090 2100
4 131 5,3 2100 -

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Arbetsproduktivitet (globalt)

Klimatförändringen kan leda till ökad exponering för värme i samband med arbete, vilket i sin tur kan påverka arbetsproduktivitet och kostnader, om inga avhjälpande åtgärder vidtas. En studie av Kjellstrom et al. (2009) indikerade att man kan förvänta en nedgång i arbetsproduktiviteten till följd av klimatförändringen i många delar av världen. De beräknade effekten av två klimatscenarier på arbetsproduktiviteten i relation till kända fysiologiska effekter av värme.

Som ett mått på graden av värmebelastning användes Wet Bulb Globe Temperature (WBGT). Den anger hur stor andel av en vanlig arbetstimme som en person kan arbeta utan att kroppstemperaturen stiger till mer än 38°C, om resten av tiden tillbringas i vila. WBGT i kombination med globala klimatdata för olika delar av världen användes för att beräkna förändringen av arbetskapaciteten vid olika framtida klimatscenarier. Dagliga globala klimatdata hämtades för perioden 1960-2100 från modellen HadCM3, baserade på utsläppsscenario A2 och B2. Man antog att arbetsproduktiviteten, ett ekonomiskt koncept, varierade på samma sätt som arbetskapaciteten, som är ett fysiologiskt koncept.

Beräkningarna visade att för ÖSR har klimatförändringen mycket liten effekt på arbetsproduktiviteten. Andelen förlorade arbetsdagar i förhållande till utgångsvärdet, för 20-talet, 50-talet och 80-talet, för de båda klimatscenarierna, låg i intervallet 0-0,5 % för östra och västra Europa. Detta kan jämföras med en andel på 11-27 % för Sydostasien, Centralamerika plus Anderna och Västindien till 2080-talet enligt klimatscenariot A2.

Tillbaka till listan över underavsnitt

 

Effekterna på andra sektorer:

» Jordbruk
» Energi
» Byggnader och vatten
» Övergripande ekonomi
» Skogsbruk
» Naturmiljöer